Ge mig vår! Jag är så trött på vintern, oplogade vägar som knappt går att ta sig fram på. I morse var vi iallafall hos veterinären. I höstas kände jag en liten knöl på den Poppska rumpan, inte mycket större än en ärta. Men den har växt och den har flyttat på sig, så det var lika bra att kolla upp. Vet sa direkt att den här måste bort, så på onsdag kl 8 ( jag hatar tidiga mornar! ) ska Poppy in på operation. Jag är lagom road, hon sövdes ju 3 gånger i höstas och jag tycker verkligen inte det är roligt. Och så blir det ännu större hål i min tomma plånbok. Jag fick ju lite pengar över från lägenhetsförsäljningen för några år sedan och dom är nästan slut pga alla veterinärbesök. Själv är jag också lite orolig, jag har ett födelsemärke som har toksvullnat under helgen och gör riktigt ont, jag ska in i morgon och kolla upp det. Både min far och kusin har ju den snälla formen av malign melanom ( kommer inte ihåg vad det heter ), kan klara mig utan det iallafall. Så är det när man har grisskinn.