Jag har tagit ett av dom jobbigaste besluten någonsin. Jag gråter, skriker, får ångestattacker, känner mig värdelös och mår jättedåligt. Älskade Flinga fläng flyttar tillbaka till uppfödarna. Vi har kämpat tillsammans ett år nu, men det är en pusselbit som saknas, vi pratar inte samma språk. Hon är världens härligaste och roligaste hund, men med en fruktansvärd energi som jag inte klarar att ta tillvara på, våra promenader är en enda kamp, som dessutom har slutat med skador på mig. I vintras drog hon i kull mig på en stor isfläck och jag hade fruktansvärt ont i flera veckor. jag har också haft flera inflammationer i axeln. Min rygg är trasig sedan många år tillbaka och det är en fruktansvärd påfrestning med en hund som ligger på i kopplet, oftast går jag med midjebälte, men hon drar ju där med. Jag har kämpat som en galning med koppelträningen, men har fastnat i ett läge där vi inte kommer framåt. Testat alla möjliga olika koppel och halsband, men hon får väldigt lätt ordentliga skav och det är inte reko! Flinga är 21 kilo muskler som far fram som en bulldozer, att springa och hoppa är lycka! Däremellan kommer 5.5 kilo Italiensk vinthund som inte vågar vara ute på tomten samtidigt med risk att bli omkullsprungen. Ena katten i huset vågar inte längre gå ut dagtid, Flinga är absolut inte elak mot katterna, men man måste ta ett glädjesprång när dom är ute!
Flinga är ingen enmanshund, hon älskar alla människor och hundar! Hos uppfödaren kommer hon att få det så bra! 3 prickiga kompisar, som förhoppningsvis tar ner henne på jorden lite :). Och det bästa av allt, två härliga barn att leka med! Jag är dom evigt tacksamma att Flinga får flytta tillbaka, om det blir permanent eller om ett jättebra hem dyker upp, det återstår att se, men det kommer bli bra! och det är hon värd! Hon är en underbar, kärleksfull dynamithund <3. Självklart kommer jag ställa upp som hundvakt om det behövs.